Jag heter Nazir. Jag kan talar många språk: pashto, dari, indiska, svenska och lite engelska.

Jag började lära mig svenska och engelska i skolan när jag flyttade till Sverige. Pashto är mitt modersmål. Det var alltså dari jag lärde mig först och det är språket vi pratar i boendet. Pashto är mitt känslospråk. Det betyder till exempel att när jag är arg så  pratar jag  på pashto för att jag kan inte förklara på andra språk. Svenska är mitt andraspråk.

Jag började lära mig svenska när jag flyttade till Sverige. Då var jag sexton år och började på språkintroduktion.  Jag pratar svenska i skolan med några kompisar och med mina lärare som också har svenska som modersmål. När jag är i skolan är det alltså bara venska som gäller. Jag har läst svenska sedan 2016. Det var svårt i början men nu pratar och skriver jag riktigt bra. Jag lär mig mycket svenska utanför skolan också till exempel när jag tittar på TV eller lyssnar på musik. Svenska har jag läst i nästan två år.

Jag tycker om att läsa svenska i skolan för att det är världens vackraste språk. Jag kan både läsa och skriva på pashto och svenska men jag skriver bättre på pashto. Det är för att jag ännu inte kan skriva så mycket på svenska. Jag tränar mycket på att skriva på svenska. Det finns flera ord och meningar som låter bättre på svenska än på pashto. Det låter bättre att säga ”Jag gillar dig” eller “Jag älskar dig” på svenska. Mitt favoritord på pashto är “gran” som betyder modig och “gulab” som betyder blomma. På svenska tycker jag om orden “kära” och “jordgubbe”.

Det är bra att kunna många språk eftersom jag kan prata med människor från andra länder. Jag kan resa, bo och arbeta på många olika platser också. Jag vill lära mig tyska så bra att jag kan flytta till Tyskland och läsa på universitetet där.

Nazir